Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare Judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda..

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

The purpose of this examination is to investigate how Judisk Krönika, a periodical which was introduced in 1932 with the aim of disseminating Jewish culture and tradition in Sweden, uses history to make comments about its role in contemporary history, specifically during the first two years of the First Intifada. A second purpose was to examine how this use of history differed from results shown in earlier studies comprising the 1960s and the 2000s. The method in use is qualitative; the source material has been read thoroughly and scrutinized in search of the authors open and hidden messages and intentions. The main finding shows that four major themes could be identified: anti-Semitism(anti-Zionism); memory; ethnonational and media. The most dominant theme during the 1980s, as opposed to the 1960s and the 2000s focus on Zionism and Jewish culture respectively, is memory, that could be described as hegemonic and as a part of a existential use of history, which aims for survival and preservation of the Jewish culture in times of conflict..

x.

x.

Uppsatsen handlar om hur fyra judiska personer upplever antisemitism i Sverige. De har svarat på frågor som rör två teman, antisemitism och Israelkritik/antisionism.Informanterna har inte personligen utsatts för antisemitism i stor utsträckning, däremot upplever de att antisemitismen finns mer utbrett på andra platser i Sverige.Israelkritik upplever de enbart som antisemitism när den är obalanserad och när media anklagar judar kollektivt för vad som sker i Israel/Palestina. Sionism ser de dock ingen anledning till att kritisera eftersom den handlar om ett judisk självbestämmande. Ett par av informanterna anser att sionism är så starkt förknippat med judisk tradition att antisionism per automatik blir judefientlig..

The aim of this essay is to study the religious education which the Jewish Community of Göteborg offers to members between six and fourteen years of age. The main question of the essay is ?what function does the religious afternoon education serve for the Jewish Community of Göteborg??To answer this question I have interviewed four people who in various ways are engaged in the religious education. To analyse the result I have used Danièle Herviue-Léger?s theory ?religion as a chain of memory?.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt..

Uppsatsen handlar om att det går att urskilja en lokal identitet på fyra skånska museer ochäven se om det finns någon regional identitet. Undersökningen sker genom studiebesök pårespektive museum och sedan en beskrivning av utställningarna. Sedan följer en analys avmaterialet som finns i utställningarna för att försöka se en lokal identitet i dem. Resultatet avuppsatsen är att jag enkelt kunnat se en lokal identitet på varje museums utställning men jaghar inte lyckats hitta en skånsk regional identitet..

Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det judiska folkets kultur och religion står i ett direkt förhållande till det lidande som de som folk genom historien har utsatts för, och som kulminerade i andra världskrigets Förintelse, den så kallade Holocaust. För att få svar på denna fråga har jag koncentrerat mig på ett litteraturstudium av den judiska historien, och då framför allt på folkets utsatthet, vilka konsekvenser denna utsatthet fått och vilka svar de gett på utsattheten och lidandet. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar tydligt att det genom historien har funnits en judisk utsatthet, och att denna kan sägas stå i ett direkt förhållande till judendomens grändläggande idé om förbundet mellan Gud och folket. Denna trosföreställning har inneburit att ett av svaren på utsattheten finns i kristendomens anklagelse att judarna blev Kristusmördare.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

Syftet med arbetet är att ta reda på om det går att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet.Två aspekter som är viktiga för att skapa ett välmående bostadsområde är identitet och karaktär. Områdens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkännbar. Identitet ska spegla något som är minnesvärt för platsen. De faktorer som påverkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet.

Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex.